You and Me and Everyone We Know

Miranda July spelar huvudrollen i You and Me and Everyone We Know, som hon även skrivit och regisserat.

Kärlek! Det sammanfattande ordet för den här filmupplevelsen är kärlek. Alla karaktärer, hur usla vi, eller samhället må tycka att de är, behandlas kärleksfullt av Miranda July (författare, regissör och huvudrollsinnehavare), och jag älskar filmen You and Me and Everyone We Know (2005). Under visningen som presenterades av Miranda själv och avslutades med ett fantastiskt Face2Face kändes det också hur hela publiken älskade filmen och
Miranda.
  Filmen är i grunden väldigt enkel. Kvinna och man möts, blir förälskade, stöter på en massa problem och i slutet överkommer de problemen. Det speciella ligger i Mirandas kärleksfulla hantering av karaktärerna och i den annorlunda humorn. Kanske är det hennes bakgrund som vidoekonstnär som gör att varje scen känns som en liten film, ett litet universum i sig. Det förstärker känslan av att leva i nuet, vilket är en stark drivkraft för de båda huvudkaraktärerna under deras trevande färd mot varandra.
  Under Face2Face:et efter filmen, vilket leddes på ett undermåligt sätt av Rodeos filmredaktör Mattias Dahlström, sade Miranda redan efter ett par frågor att hon inte var intresserad av att prata med honom, sedan vände hon sig mot publiken, ett fullsatt Skandia, och sade "Now that you're all here, I'd like to talk to you". På alla frågor svarade hon rakt och okonstlat. "Who came up with the poo back and forth?" "Me, of course, I'm the writer! I was trying to picture how a small child could imagine sexual activities." Enda gången hennes leende stelnade till var mot slutet när en kille på bakre raden frågade henne om hon skulle kunna tänka sig att sätta sig i hans bil (En anspelning på en av filmens scener). Visst, det kanske var plumpt av honom, men just då tror jag faktiskt hela salongen bjöd in Miranda till sin bil.
  Som ni ser är jag fortfarande, flera dagar senare, helt lyrisk och jag skriver mer om regissören än om filmen själv, men i det här fallet är det omöjligt att skilja dem åt. Fast det är också det som är det tråkiga med Me and You and Everyone We Know, det känns som att det här är Miranda och hur vackert det än är undrar man över om det kan komma något mer från henne. Jag hoppas verkligen att hon kan fortsätta skapa lika bra filmer, men jag är rädd att det kommer att bli tyst nu tills hon om 40 år kan göra en film om sitt liv i vaken efter den enda succéen.

Sao är Filmomats gästskribent. Trots att han inte äger någon tv har han en imponerande bra koll på högkvalitativa tv-serier. Hans filmintresse är stort och tiltar nästan över till besatthet när det gäller film från Asien. Vi kan med andra ord vänta oss en hel del poster om asiatisk filmkultur i allmänhet och japansk film i synnerlighet från Filmomats nya filmfantast.