<body><script type="text/javascript"> function setAttributeOnload(object, attribute, val) { if(window.addEventListener) { window.addEventListener('load', function(){ object[attribute] = val; }, false); } else { window.attachEvent('onload', function(){ object[attribute] = val; }); } } </script> <div id="navbar-iframe-container"></div> <script type="text/javascript" src="https://apis.google.com/js/platform.js"></script> <script type="text/javascript"> gapi.load("gapi.iframes:gapi.iframes.style.bubble", function() { if (gapi.iframes && gapi.iframes.getContext) { gapi.iframes.getContext().openChild({ url: 'https://www.blogger.com/navbar.g?targetBlogID\x3d11824150\x26blogName\x3dFilmomat\x26publishMode\x3dPUBLISH_MODE_BLOGSPOT\x26navbarType\x3dSILVER\x26layoutType\x3dCLASSIC\x26searchRoot\x3dhttps://filmomat.blogspot.com/search\x26blogLocale\x3dsv_SE\x26v\x3d2\x26homepageUrl\x3dhttp://filmomat.blogspot.com/\x26vt\x3d5122326630440060638', where: document.getElementById("navbar-iframe-container"), id: "navbar-iframe" }); } }); </script>

måndag, augusti 08, 2005

Lords of Dogtown



Förra veckan var jag på förhandsvisningen av Lords of Dogtown. En spelfilm baserad på dokumentären Dogtown and Z-boys, och som återberättar historien ovanligt korrekt för att vara "based on a true story".
  Filmen utspelar sig i Kalifornien i mitten på 70-talet och kretsar kring ett gäng surfare som börjar åka skateboard. De tar med sig den otämjbara surfattityden till skateboardvärldens välpressade framtoning och ändrar skatekulturen, i princip, över en dag. Skateboarding blir enormt populärt och gänget går från att vara slumkvartersungar utan framtid till att vara superkändisar. Det är ramen för en historia om att växa upp, bli kär, bli osams och att växa ifrån vänner.
  Gänget kallas för Z-boys, ett smeknamn för Zephyrs skateboardlag. Z-boys är givetvis lite handfallna med tjejer, lojala mot varandra och passionerade med sin hobby. Vuxenvärlden representeras av frånvarande föräldrar och dumtöntiga sponsorer. De tre huvudpersonerna i Z-boys (och filmen Lords of Dogtown) är Stacy Peralta, Tony Alva och Jay Adams. De har alla distinkta personligheter, åkstilar och går senare helt olika vägar i livet. Skådespelarna som gestaltar dem gör ett bra jobb, speciellt gillar jag John Robinsons (Elephant) lite blyge Stacy Peralta. Även Heath Ledger är okej som den nyckfulle lagledaren Skip, men de flesta birollsinnehavare är ganska platta och färglösa.
  En typisk ungdomsfilm, men en oerhört välgjord sådan och publiken borde utgöras av lika delar tonåringar och trettioplussare, då varje sjuttiotalist som åkt, ägt eller ens sett en skateboard borde kunna känna igen sig. Se den, gilla den, och hyr Dogtown and Z-boys.

Sao är Filmomats gästskribent. Trots att han inte äger någon tv har han en imponerande bra koll på högkvalitativa tv-serier. Hans filmintresse är stort och tiltar nästan över till besatthet när det gäller film från Asien. Vi kan med andra ord vänta oss en hel del poster om asiatisk filmkultur i allmänhet och japansk film i synnerlighet från Filmomats gästande filmfantast.
ELI
Rekommenderad veckodos: ett biofilmsbesök, två hyrfilmer och minst fyra tv-serier. Ser allt. Får dock efter ett år filmvetenskap utslag av tysk film från 1907.
Myser med: Sofia Coppolas klockrena soundtrack.
Bäst i vår: Garland och Boyles Sunshine - se den!
Testar på: Tim Minears Drive, på Fox.


FLX
Snittade som bäst 1,71 biobesök/vecka. Det satte 3 kids effektivt stopp för. Försöker nu dämpa abstinensen med TV. Och mat.
Är: inne på sommarens fjärde bag-i-box?!
Undrar: om X-Men: The Last Stand är värd att se?
Twofifty: 106


SAO
Har ett förflutet i KlubbSuper8 och hjärtat mitt i den lättsmälta delen av asiatisk filmkultur. Anser, efter att en bebis dök upp i december, att film ses lika bäst på egen duk som bio.
Prestationsångest: att förutspå nästa filmtrend.
Ser fram emot: Flx nyårslöfte.
Twofifty: 142