Sean Penn lämnar filmbranschen

Inget mer Hollywood för Sean Penn.
Sean Penn är en gigant. Inget snack om saken. Han har gått från bråkstake (när han var gift med Madonna på 80-talet) till sympatisk antiBush-hjälte.
  Att Sean Penn nu väljer att lämna Hollywood är svårt för oss Penn-fans. Killen är ju som gjord för filmbranschen! Han började med tonårsroller i filmer som Fast Times at Ridgemont High (1982) men vann snabbt erkännande efter svåra Dead Man Walking (1995) och hyllade The Thin Red Line (1998). Det är klart att han gjort några felsteg (offentliga slagsmål och Shanghai Surprise (1986) men på det hela taget är han en viktig del av det politiskt medvetna Hollywoods ryggrad. Till exempel köpt han 2002 en annons i Washington Post, för 56000 dollar, där han i ett öppet brev vädjade till Bush att sakta ner kriget mot Irak. Han har även, trots sitt bråkiga förflutna, sagt kloka saker som:

If the primary statement of the film is that if you have good abs it's OK to kill people, I pass.

Det är något med de där trötta tunga ögonlocken och den lite snipiga munnen som gör Penn så genialisk. Han kan verkligen konsten att spela Sorg. Och det är just i de filmer där han tycks ha hela världen på sina axlar som han gör sig allra bäst. Han är fantastisk som svårt sjuke Paul Rivers i 21 Grams (2003), helt övermagisk som Jimmy Markum som förlorat sin dotter i Mystic River (2003), filmen som han vann sin enda Oscar för, och fullständigt bedårande som efterblivne Sam Dawson i I Am Sam (2001).
  Men nu är det alltså slut. Inget mer Penn på bioduken. Trist. Men killen motiverar i alla fall sitt val bra. Så här sa han till nyhetstjänsten Wenn i början av april:

The first week back, you want to make up for all the time you spent away from the kids - mistake. You have to pretend you're still away except you're not, so you just sleep and they come to see you, otherwise you're ill. This one (All The King's Men) has been extremely rough. I'm pretty burnt out and I'm going to have a couple of years off at least now.

Här i Sverige är det lite av en Sean Penn-frossa just nu. Han är aktuell i två filmer på bio. The Interpreter (2005), som är en helt ok thriller tillsammans med Nicole Kidman och hyllade The Assassination of Richard Nixon (2004) (den går vad jag vet än så länge bara på biografen Sture i Stockholm). Inte nog med det, vi har ytterligare tre filmer att se fram emot innan Penn-abstinensen kan slå ut med full kraft; The Last Face (2005), In Search of Captain Zero (2005), All the King's Men (2005).
  Jag har dock lite svårt att tro att Penn kan lämna sitt yrke helt. Jag gissar på en comeback runt år 2020 när han yngsta barn (Dylan Frances) börjar närma sig 30-årsåldern. Fram till dess får man väl se till att dvd:n går varm med några av Penns klassiker.