Million dollar baby suger
Vissa filmer ger mig, i bland helt omotiverat, dåliga vibbar så fort jag hör talas om dem. Clintans Million dollar baby (2004) är just en sådan film. Jag velade hit och dit innan jag bestämde mig för att inte se den på stor bioduk. Men nu när filmen precis i dagarna kommit ut på hyr-dvd fanns det inga ursäkter längre. Och jag inser nu varför jag inte såg den på bio.
Million dollar baby är en skitfilm. Ok, jag säger det igen: Million dollar baby är en skitfilm. Provocerande va? Million dollar baby är en sådan film som man bara inte får ogilla. Herregud, Clintan - han är för gammal för att få skit och har ju i Hollywood vandrat från dålig västernpolisaction till någon slags dramafilmsikon. Och Hilary Swank då, the american dream i jättedos. Den taniga tjejen med de konstiga tänderna som gick från trailerparkens vardagsrealism rakt in i havet av Oscarsstatuetter.
Men jag säger det en sista gång, Million dollar baby är en skitfilm. Och som jag ser det beror det till stor del på två saker. Dels är den sliskigt sentimental och dels är den en amerikansk Hollywoodfilm, med allt vad det innebär av fula knep, dramaturgi och ljussättning.
Dessutom har filmen, och givetvis jag, två stora fel; den handlar om boxning - jag gillar inte
Hilary Swank är givetvis bedårande ambitiös i sin roll som den lite för gamla boxaren Maggie Fitzgerald, och både Clint Eastwood och Morgan Freeman rasslar på bra med sina gubbiga och rossliga filmröster. Fast för mig räcker inte det. Jag kan inte få den här filmen att engagera och det sentimentala uttrycket står mig rakt upp i halsen. Gång på gång utnyttjar Clintan sina Hollywoodknep som blir lite väl övertydliga och i längden rätt trista. Alla ska få upprättelse, alla ska få en chans att göra gott, alla ska få sig en rejäl törn för att sedan resa sig, alla ska komma till insikt och slutligen, för att det inte ska bli för mycket, måste någon dö. För döden, enligt Clintan, är ju det som slutligen får den amerikanska publiken att gråta sig dyblöta i salongerna.*
Nä, skippa översentimentala Million dollar baby och gå och hyr Karyn Kusamas pärla Girlfight (2000) istället!
Nåväl, nu har jag gnällt tillräckligt. Vad tyckte ni om Million dollar baby? Vore kul att höra någon annans åsikt om filmen.
* Jag måste ju givetvis påpeka att Clintans Mystic River (2003) är ett mästerverk och helt klart ett av förrförra årets absolut bästa filmer.
skrivet av Anonym kl 10:24
7Kommentar:
"sliskigt sentimental och dels är den en amerikansk Hollywoodfilm, med allt vad det innebär av fula knep, dramaturgi och ljussättning"
Instämmer helt
Åh, kul att någon håller med! Jag var lite orolig att jag skulle få hela samlade filmsverige på mig efter den här recensionen. :)
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Alltid skönt när heliga kor får spö, men i det här fallet har du fel, Eli. :) Jag tyckte styrkan med MDB var att den faktiskt var såpass o-sentimental och hyfsat befriad från Hollywoodschmaltz. Visst har vi sett liknande underdoghistorier förut så det handlar mer om att förvalta ett arv än att säga något nytt, och jag tycker Clintan sköter det snyggt. Dessutom tyckte jag filmen handlar mest om vänskapen mellan två knarriga gubbs vilket var fint. Och att såga en boxningsfilm för att man inte gillar boxning är väl som att såga "Kalle och chokladfabriken" för att man inte tycker om godis?
Conan, så du tyckte inte att den var sentimental och förutsägbar? Jag tycker att Clintan är genial när han lyckas (Mystic River) men nja, i det här fallet fungerar det inte riktigt för mig...
Och fel av mig, det ska givetvis stå att jag inte gillar boxningsfilm, inte boxning allmänt (inte för att jag gillar det, men som du skriver så skulle man ju i så fall inte kunna se speciellt mycket film).
Så du gillar inte boxningsfilm? Smart drag att då gå o se MDB pucko! Du visste ju på förhand vad det skulle handla om. Och har du förresten sett Tjuren från Bronx? Om du har gjort det o ändå kan kategoriskt stämpla boxningsfilm som skitfilm ger jag inte mycket för din filmsmak.
Anonymous, en bra boxningsfilm klarar sig toppen trots att den handlar om boxning. Million Dollar Baby är en skitfilm - och det har inget med boxningen att göra.
Och klart som fan att jag sett Tjuren från Bronx, vad tror du om mig!?
Förövrigt tycker jag att det krävs att man ser dåliga filmer också, om man ska hävda att man har någon filmsmak.
Skicka en kommentar
INDEX