Lita aldrig på en man i trenchcoat

Första gången jag gick på bio med min sambo så gick vi på Folkets Bio
vid Hornstull. Vi har inte pratat om det, men jag tror att hon ville framhäva sin kulturella sida. Själv var jag fascinerad av hur hon skulle ta filmen. Hon hade nämligen valt Baise Moi (2000). För er som inte har sett den så är det en film som är väldigt våldsam och sexuell. Framförallt så är det en oerhört grafisk våldäktsscen alldeles i början, tänk er knytnävar, blåtiror och gynekologbilder. Publiken består av cirka trettio personer. Det är jag och min flickvän (enda paret), några tonåringar, en grupp svårmodiga filmstuderande och ett gäng äldre herrar i beiga trenchcoats. Alla vet vad det är för film vi skall se, filmstudenterna tävlar i att se blasé ut, tonåringarna är storögda och nervösa, gubbarna står utspridda i foajén och försöker att inte synas. De sistnämnda är skojigast uppenbarligen generade över att gå på en udda film har de förklätt sig som agenter i tecknad film. Det saknas bara en dagstidning med urklippta hål för ögonen.
  I salongen sätter sig grupperna var för sig, utom gubbarna, som uppenbarligen inte känner varandra och fördelar sig jämnt över salongen. En bit in i filmen börjar då den berömda våldtäkten och jag får lite svårt att hålla blicken på duken, så jag börjar titta mig omkring. Filmstudenterna tittar uppmärksamt, tonåringarna skruvar på sig och min flickvän har dragit tröjan över huvudet. Fast jag ser inga gubbar. När jag sträcker litet på mig kan jag se att de verkar ha sjunkit ner på ett krokryggigt vis i sina respektive säten. Då hör jag snett bakom mig ett svagt stön. Där sitter en av dem med händerna under rocken och skakar. Jag vänder tillbaka huvudet mot duken där våldtäkten fortfarande pågår och jag mår plötsligt så illa, men jag vet inte om det är av det råa våldet, eller av att sitta så nära någon som njuter av det.
  Efter scenen reser sig flera av trenchcoaterna och går. Vi ser klart filmen, men allt rinner mest förbi mig, ingenting skrämmer mig lika mycket som de farbröderna som kom dit för att njuta av det värsta jag sett på film.

Läs fler inlägg i Filmomats biopublikvecka!

Sao är Filmomats gästskribent. Trots att han inte äger någon tv har han en imponerande bra koll på högkvalitativa tv-serier. Hans filmintresse är stort och tiltar nästan över till besatthet när det gäller film från Asien. Vi kan med andra ord vänta oss en hel del poster om asiatisk filmkultur i allmänhet och japansk film i synnerlighet från Filmomats nya filmfantast.